Översikt

Ihållande hög geopolitisk och politisk osäkerhet förväntas tynga den ekonomiska tillväxten i euroområdet och bromsa den förväntade återhämtningen. Detta följer efter en något svagare tillväxt än väntat i slutet av 2024. Både inhemsk osäkerhet och handelspolitisk osäkerhet är stor. Även om grundscenariot endast omfattar effekterna av nya tullar på handeln mellan USA och Kina, antas de negativa effekterna av osäkerhet om eventuella ytterligare förändringar i den globala handelspolitiken, särskilt gentemot Europeiska unionen, tynga euroområdets export och investeringar. Detta i kombination med ihållande konkurrensproblem bedöms leda till en ytterligare minskning av euroområdets exportmarknadsandelar. Trots dessa motvindar finns förutsättningarna fortfarande för att euroområdets BNP-tillväxt ska stärkas igen under prognosperioden. Stigande reallöner och sysselsättning, inom ramen för en stark, om än svalnande, arbetsmarknad väntas stödja en återhämtning där konsumtionen förblir en viktig bidragande faktor till tillväxten. Den inhemska efterfrågan bör också få stöd genom lättande finansieringsförhållanden, vilket framgår av marknadens förväntningar om ränteutvecklingen framöver. Arbetsmarknaden bör förbli motståndskraftig, med en arbetslöshet som väntas uppgå till i genomsnitt 6,3 procent 2025 och sjunka till 6,2 procent 2027. Eftersom en del av de cykliska faktorer som nyligen minskat produktiviteten börjar avta förväntas produktiviteten öka under prognosperioden även om strukturella utmaningar kvarstår. Sammantaget väntas den genomsnittliga årliga reala BNP-tillväxten bli 0,9 procent 2025 och öka till 1,2 procent 2026 och 1,3 procent 2027. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska prognoser i december 2024 har utsikterna för BNP-tillväxten reviderats ned med 0,2 procentenheter för både 2025 och 2026, men är oförändrade för 2027. De svagare utsikterna beror främst på nedrevideringar av exporten och, i mindre utsträckning, av investeringar, vilket återspeglar en kraftigare effekt av osäkerheten än vad som tidigare antagits samt förväntningar om att konkurrensproblemen sannolikt kommer att kvarstå längre än väntat.^[1]

Den totala HIKP-inflationen har ökat under de senaste månaderna men beräknas dämpas marginellt under 2025 för att sedan minska och ligga kring ECB:s inflationsmål på 2,0 procent från och med första kvartalet 2026. I början av prognosperioden väntas uppåtriktade baseffekter i energikomponenten och högre livsmedelsprisinflation i stort sett uppväga de nedåtriktade effekterna av en nedgång i HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel (HIKPX). De stigande priserna på energiråvaror vid årsskiftet kommer att slå igenom i den årliga förändringstakten i energipriserna 2025. Även om olje- och gaspriserna antas sjunka i linje med terminspriserna kommer energiinflationen sannolikt att fortsätta att uppvisa positiva räntor under hela prognosperioden, även om den ligger under det historiska genomsnittet. År 2027 bedöms energiinflationen drivas upp av införandet av nya åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Livsmedelsinflationen beräknas öka fram till mitten av 2025, främst till följd av den senaste tidens kraftiga prisökningar på livsmedelsråvaror, för att sedan sjunka till i genomsnitt 2,2 procent 2027. HIKPX-inflationen väntas börja sjunka i början av 2025 i takt med att effekterna av eftersläpande prisjusteringar avtar, lönetrycket minskar och effekterna av tidigare penningpolitiska åtstramningar fortsätter att få genomslag i konsumentpriserna. Nedgången i HIKPX-inflationen väntas bero på sjunkande tjänsteinflationen – som hittills har varit relativt ihållande. Totalt sett prognostiseras HIKPX-inflationen sjunka från 2,9 procent 2025 till 1,9 procent 2027. Löneutvecklingen torde fortsätta att följa en nedåtgående trend från nuvarande fortsatt höga nivåer i takt med att inflationstrycket avtar. I kombination med den förväntade återhämtningen i produktivitetstillväxten förväntas detta leda till betydligt långsammare ökning av enhetsarbetskostnaderna. Följaktligen prognostiseras det inhemska pristrycket fortsätta att lätta och vinstmarginalerna återhämta sig under prognosperioden. Det externa pristrycket, som återspeglas i importpriserna, väntas förbli måttligt under antagandet att EU:s handelspolitik förblir oförändrad. Jämfört med prognoserna från december 2024 har utsikterna för den totala HIKP-inflationen reviderats upp med 0,2 procentenheter för 2025 p.g.a. högre energiprisantaganden och deprecieringen av euron, medan den har reviderats upp marginellt för 2027 p.g.a. något svagare utsikter för energikomponenten i slutet av perioden.

Tillkännagivanden om handel och finanspolitik efter slutförandet av dessa prognoser har ökat osäkerheten om utsikterna för ekonomisk tillväxt och inflation i euroområdet.