Fråga oss

Europeiska centralbanken (ECB) är euroområdets centralbank. Vårt huvudmål är att upprätthålla stabila priser, och det gör vi främst genom att sätta lämpliga räntor.

Inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) ansvarar vi även för banktillsynen.

ECB:s åtgärder vägleds av principerna om öppenhet, oberoende och ansvarsskyldighet.

Det finns för närvarande 24 officiella EU-språk och du kan använda alla dessa språk i dina kontakter med oss. Vilka språk vi använder för att kommunicera beror på målgruppen och omständigheterna. ECB offentliggör rättsakter på alla officiella EU-språk. Engelska är det språk vi använder internt.

ECB ägs gemensamt av de nationella centralbankerna i alla EU-länder. Varje lands andel av ECB:s kapital återspeglar dess befolkning och bruttonationalprodukt (BNP), med lika vikt. Vidare betalar de länder som använder euron mer än de länder som inte gör det. Dessa olika faktorer tillsammans ger den så kallade fördelningsnyckeln, som sedan avgör hur mycket varje nationell centralbank ska betala.

ECB gör vinster och ådrar sig förluster, precis som andra institutioner. ECB:s nettovinst eller nettoförlust fördelas mellan de nationella centralbankerna i euroområdet. Enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS) kan upp till 20 procent av vinsten behållas som reserver, medan återstående vinst måste delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet i proportion till deras inbetalda andelar. Eventuella förluster kan kvittas mot ECB:s allmänna reserver, årets intäkter eller de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna.

ECB:s penningpolitik omfattar alla åtgärder som kan vidtas för att påverka lånekostnaderna i syfte att uppnå prisstabilitetsmålet. ECB:s primära penningpolitiska instrument är styrräntorna. Alla ränteändringar påverkar andra räntor i hela euroområdet, inbegripet de räntor till vilka affärsbanker lånar ut pengar till privatpersoner och företag. Dessa ränteförändringar påverkar efterfrågan på varor och tjänster vilket, med tidsfördröjning, påverkar inflationen. Vid behov kan ECB även använda andra verktyg för att uppnå prisstabilitetsmålet.

Enligt artikel 127 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är prisstabilitet ECB:s huvudsakliga mål. ECB anser att prisstabilitet bäst kan upprätthållas genom att sträva efter en inflation på 2 procent, mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), på medellång sikt.

Stabila priser uppmuntrar företag att investera och gör det lättare för människor att planera sina utgifter. De bidrar också till att upprätthålla förtroendet för euron genom att säkerställa att mängden varor och tjänster som kan köpas med en viss mängd euro förblir konstant.

För att hålla priserna stabila på ett effektivt sätt behöver vi ett tillförlitligt inflationsmått. För detta tittar vi på priserna på hundratals varor som människor normalt lägger pengar på, inbegripet varor (t.ex. livsmedel, kläder och energi) och tjänster (t.ex. mobiltelefonplaner, tågbiljetter och hyresbostäder). Tillsammans ger dessa kostnader oss en uppfattning om hur mycket priserna förändras i ekonomin som helhet.

Denna större bild ges av det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), som vi anser vara det lämpligaste måttet för konsumentprisinflationen, dvs. prisförändringar på konsumtionsvaror och tjänster som köps av hushåll i euroområdet.

Det är ett ”harmoniserat” index eftersom alla EU-länder använder samma metod. Så kan uppgifter från olika länder jämföras med varandra. 

HIKP sammanställs av Eurostat och nationella statistikinstitut som tillämpar harmoniserade statistika metoder.

Nu när inflationen ligger närmare vårt mål på 2 procent har vi sänkt räntorna, men kommer att hålla dem kvar på nivåer som säkerställer att inflationen återgår till målet och håller sig där. Detta är avgörande eftersom hög inflation gör livet svårt för människor och företag.

Som centralbank för euron är vårt mandat att hålla priserna stabila. När priserna stiger för snabbt, dvs. när inflationen är för hög, kan en höjning av ECB:s styrräntor hjälpa oss att få tillbaka inflationen till vår målnivå på 2 procent på medellång sikt. Vi började därför höja räntorna i juli 2022 och fortsatte att göra det fram till september 2023 för att få ner inflationen. Priserna stiger inte längre lika mycket, varför vi gradvis har börjat sänka våra räntor – men vi befinner oss ännu inte på vår målnivå.

Syftet med den europeiska banktillsynen är att se till att det europeiska banksystemet är säkert och sunt, att öka den finansiella integrationen och stabiliteten samt att säkerställa en enhetlig tillsyn.

Den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) avser systemet med banktillsyn i Europa. Det består av ECB:s tillsynsfunktion (ECB:s banktillsyn) och de nationella tillsynsmyndigheterna i de länder som deltar i SSM.

Vi uppmanar dig att göra en anmälan om att en bank under tillsyn, en nationell tillsynsmyndighet eller ECB misstänks ha åsidosatt relevant EU-lagstiftning via vår plattform för visselblåsare. ECB säkerställer ett lämpligt skydd både för personer som rapporterar om överträdelser och för personer som anklagas för att ha begått överträdelser. ECB skyddar också alla inblandades personuppgifter.

Att ge tillgång till information är viktigt för ECB. Vi eftersträvar största möjliga öppenhet, men samtidigt behöver ECB säkerställa sekretess i frågor som rör hur vi utför våra uppgifter.

Vi rekommenderar dig att först konsultera webbplatsen för den bank som du är intresserad av, med tanke på att banker vanligtvis offentliggör viss information i sina årsrapporter, kvartalsrapporter eller andra redovisningsrapporter.

Konfidentiell information om banker under tillsyn skyddas uttryckligen av ett antal krav på tystnadsplikt som fastställs i EU-lagstiftningen, (t.ex. kapitalkravsdirektivet (CRD)). ECB har dock åtagit sig att i möjligaste mån kommunicera öppet. Förutom pressmeddelanden, tal, intervjuer och publikationer, publicerar ECB sitt offentliga register över handlingar. Närmare bestämmelser för allmänhetens tillgång till ECB:s handlingar (se ECB:s beslut ECB/2004/3 av den 4 mars 2004).

Banker som står under ECB:s direkta tillsyn kallas betydande institut och banker under ECB:s indirekta tillsyn kallas mindre betydande institut.

Tillsynsmyndigheter analyserar de risker som bankerna utsätts för och kontrollerar att bankerna kan hantera dessa risker på ett korrekt sätt. Detta kallas översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP), och syftet är att säkerställa att bankernas riskprofiler bedöms på ett enhetligt sätt så att beslut kan fattas om eventuella nödvändiga tillsynsåtgärder.

Tillsynsmyndigheter använder stresstester för att se hur väl banker hanterar finansiella och ekonomiska chocker. Stresstestresultaten hjälper tillsynsmyndigheterna att identifiera bankernas sårbarheter och ta itu med dem i ett tidigt skede som del av tillsynsdialogen.

Incidenter under covid-19-pandemin och efter den ryska invasionen av Ukraina har förstärkt vikten av att skydda kritiska tjänster mot cyberattacker och avbrott. För att göra EU:s finanssektor starkare och mer digitalt motståndskraftig granskar ECB bankernas exponeringar mot IT-risker och bedömer deras riskhanteringsförmåga. Detta sker genom ECB:s ramverk för rapportering av cyberincidenter och genom att granska bankernas svar på ett årligt frågeformulär om IT-risker. ECB genomförde ett tematiskt stresstest om cyberresiliens 2024, där man prövade hur bankerna reagerar på och återhämtar sig från en framgångsrik cyberattack.

ECB kan förelägga sanktioner, dvs. straffavgifter, för banker som står under dess direkta tillsyn (så kallade betydande banker) som bryter mot direkt tillämplig EU-lagstiftning, ECB:s beslut eller förordningar. Om nationella lagar om genomförande av EU-direktiv överträds, överträdelser begås av fysiska personer eller att en icke-monetär påföljd måste åläggas kan ECB begära att den berörda nationella tillsynsmyndigheten genomför de relevanta förfarandena. Den nationella behöriga myndigheten kan då besluta om lämpliga påföljder i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.

De påföljder som ECB ålagt i sin tillsynsfunktion offentliggörs på ECB:s webbplats.

Införandet av euron var en imponerande landvinning när det gällde att föra samman Europas befolkning genom att göra det möjligt för dem att resa, studera och arbeta utomlands mycket enklare och med större finansiell säkerhet. Maastrichtfördraget var en av de viktigaste milstolparna för den europeiska integrationen och banade väg för införandet av en gemensam valuta.

ECB undersöker möjligheten att införa en digital euro. Detta blir i så fall en elektronisk version av de pengar som ges ut av Eurosystemet. Den digitala euron skulle vara centralbankspengar och därmed utan risk. I nuläget är kontanter de enda centralbankspengar som används för massbetalningar. En digital euro skulle vara ännu ett sätt att göra betalningar i euro. Den skulle inte ersätta kontanter utan vara ett komplement. Den skulle vara konvertibel (ett till ett) med alla andra former av euro, t.ex. sedlar.

En digital euro skulle kombinera ett digitalt betalningsinstruments effektivitet och säkra centralbankspengar. Den skulle hjälpa EU att förbli oberoende av digitala betalningsmetoder som ges ut och kontrolleras utanför euroområdet. Vidare skulle en digital euro säkerställa finansiell stabilitet och monetär suveränitet samt bidra till att upprätthålla förtroendet för betalningar i den digitala tidsåldern.

Kryptotillgångar skiljer sig fundamentalt från centralbankspengar: priserna på dessa tillgångar är extremt volatila, vilket gör det svårt att använda dem som betalningsmedel eller beräkningsenhet. Kryptotillgångar har inget verkligt värde och backas inte upp av någon offentlig institution. Det finns liknande betänkligheter kring stablecoins: hur stabila de är beror i förlängningen på den utgivande enheten och de underliggande tillgångarna. De är också beroende av att utgivaren håller värdet på mynten stabilt över tid. En digital euro skulle däremot vara centralbankspengar. Det innebär att den skulle ges ut av en centralbank och vara utformad för att uppfylla invånarnas behov, vara riskfri och värna om integritets- och uppgiftsskydd.

Experter från Eurosystemet har fastställt ett antal grundläggande krav som ska hjälpa oss att se hur den digitala euron kan se ut. Dessa omfattar tillgänglighet, robusthet, effektivitet, datasäkerhet och integritet samt efterlevnad av lagstiftningen. Den digitala euron skulle utformas för att vara förenlig med befintliga betalningstjänster och därigenom underlätta heltäckande europeiska betalningar och andra tjänster för användarna.

Eurosystemet har inget intresse av att samla in betalningsdata för enskilda användare, följa betalningsvanor eller sprida sådana data till myndigheter eller andra offentliga institutioner.

Användare kommer sannolikt att få identifiera sig när de får tillgång till tjänster där den digitala euron används, men en hög integritetsnivå kan fortfarande garanteras för deras betalningar.

Eurosedlarna är en påtaglig och synlig symbol för europeisk enighet. Det är nu lite drygt 20 år sedan de första eurosedlarna infördes och som del av den löpande utvecklingsprocessen är det dags att se över deras utformning.

I december 2021 började ECB undersöka idéer till ett nytt sedeltema som ett första steg mot en ny utformning av eurosedlarna. Tanken var att göra dem mer relaterbara för européerna och samtidigt säkerställa att de nya sedlarna och deras säkerhetsdetaljer bygger på bästa, mest hållbara teknik.

Arbetet med den nya utformningen omfattar två på varandra följande faser: välja ett nytt tema och utveckla en ny utformning. Allmänheten är involverad under hela processen med enkäter som genomförs av både ECB och ett separat forskningsinstitut.

För närvarande förväntas ECB-rådet fatta beslut om ny utformning av eurosedlar 2026.

Utgivningen av 500-eurosedeln har upphört. De är dock fortfarande lagliga betalningsmedel, så kan alltså fortfarande användas som betalningsmedel och värdebevarare. Precis som de övriga sedelvalörerna kommer befintliga 500-eurosedlar alltid att behålla sitt värde och kan växlas in vid de nationella centralbankerna i euroområdet.

Bilder på eurosedlar kan användas för icke-yrkesmässiga ändamål utan vårt förhandsgodkännande, förutsatt att du följer alla gällande regler för att säkerställa att reproduktionen aldrig förväxlas med en äkta sedel (se artikel 2 i beslut ECB/2013/10) eftersom detta skulle undergräva förtroendet för euron.

Om du vill använda högupplösta bilder av eurosedlar för yrkesmässiga ändamål måste du kontakta ECB på euro-banknotes-images@ecb.europa.eu, så att vi kan göra en bedömning. Om din förfrågan godkänns får du de elektroniska bilderna skickade till dig.

Transeuropeiska automatiserade tjänster för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET) är ett antal tjänster som utvecklas och drivs av Eurosystemet och som säkerställer det fria flödet av kontanter, värdepapper och säkerheter i Europa.

Dessa finansmarknadsinfrastrukturtjänster omfattar T2-systemet (för avveckling av stora betalningar som görs av centralbanker och affärsbanker), plattformen TARGET2-Securities (T2S) (för avveckling av värdepapper), TARGET Instant Payment System (TIPS) (för omedelbara massbetalningar) samt Eurosystemets system för förvaltning av säkerheter (ECMS) (för säkerhetshantering). Alla dessa tjänster avvecklas i centralbankspengar.

Observera att ECB och de nationella centralbankerna inte kan lämna information om status för enskilda banköverföringar, vare sig inom euroområdet eller internationellt.

TARGET Instant Payment System (TIPS) är en Trans-European Automated Real-Time Gross Settlement Express Transfer (Target) som lanserades av ECB och de nationella centralbankerna 2018. Genom denna tjänst kan betaltjänstleverantörer erbjuda sina kunder att överföra pengar i realtid, dygnet runt. Tack vare TIPS kan direktbetalningar nu genomföras snabbt och säkert.

Vad har ECB för kontantstrategi? Varför är det viktigt med kontanter? Hur vill människor i euroområdet betala?

Varför är betalningssystemen så viktiga?

Vi har ett starkt intresse av att ta itu med klimatrisker på områden som faller inom vårt mandat. Klimatförändringar är viktiga för oss eftersom de påverkar ekonomin, som i sin tur påverkar vårt mål att hålla priserna stabila. Den har även effekt på hur vi övervakar banker och hur vi hanterar vår egen exponering mot klimatrisker.

På våra webbplatser publicerar vi regelbundet information om hur ECB behandlar frågan om klimatförändringar: