Bedrägeri – missbruk av ECB:s namn och logotyp
PÅ DEN HÄR SIDAN
Varning! Det finns bedragare som skickar brev som ser ut att komma från Europeiska centralbanken (ECB) där bedragarna bjuder in mottagarna att delta i ett påhittat pilotprojekt för den digitala euron. I breven uppmuntras mottagarna att investera pengar med löfte om hög avkastning och inga risker. Det är bedrägeri. ECB erbjuder inga investeringsprodukter med koppling till den digitala euron och erbjuder inte allmänheten att investera pengar i projekt för den digitala euron. Svara inte på de här erbjudandena, överför inga pengar och ge dem inga personuppgifter eller finansiell information. Om du tror att du har utsatts för bedrägeri bör du kontakta den lokala polisen.
Bedragare hackar inte system längre ... De hackar DIG
Säkerhetskontrollerna vid betalningar är rigorösare än någonsin, och ändå ökar förlusterna på grund av bedrägerier. Så vad är det som har ändrats? I den här filmen förklaras hur brottslingar har anpassat sig och nu har gått från att hacka system till att hacka människor.
Klicka inte på den där länken
Vet du hur man känner igen bedrägeriförsök? Programledaren Catherine Steer följer ett bluffmejl från ECB i spåren för att se hur bedragare utnyttjar godtrogenhet, skapar en känsla av brådska och använder ny teknik för att luras. Hon berättar även hur du kan ligga steget före.
Artificiell intelligens och bedrägerier
Artificiell intelligens (AI) har gjort det möjligt att skapa trovärdiga falska videofilmer, webbplatser och telefonsamtal som verkar visa ECB:s personal som föreslår investeringar. Om du misstänker att en webbplats som gör gällande att komma från ECB är falsk ber vi dig att rapportera detta via vårt formulär för informationsförfrågan. Om du tror att du är utsatt för bedrägeri, kontakta din lokala myndighet, t.ex. polisen.
Vilka är de vanligaste typerna av bedrägerier?
De vanligaste bedrägerierna är att bedragarna
- använder ECB:s namn och logotyp utan lov,
- låtsas vara ledamöter i ECB:s direktion eller anställda vid ECB,
- uppger sig arbeta för företag som agerar för ECB:s räkning för att exempelvis hjälpa till att få tillbaka pengar som man har blivit av med i samband med bedrägerier,
- skapar falska profiler i sociala medier för direktionsledamöter eller ECB där man uppmanar till investeringar,
- hävdar att ECB tar ut avgifter för gränsöverskridande överföringar,
- påstår att ECB är en affärsbank som tillhandahåller banktjänster via internet,
- kontaktar personer och påstår sig arbeta på ECB och att de har pengar som tillhör dig,
- ber dig göra en betalning via en bluffwebbplats där ECB eller en falsk ECB-kundtjänst erbjuder internetbanktjänster,
- uppmanar personer att göra en betalning eftersom ECB spärrar en penningöverföring,
- uppmanar personer att betala in pengar eftersom ECB tar emot insättningar eller betalningar för att köpa/lösa in bitcoin eller andra kryptotillgångar eller för att se till att personer som har råkat ut för bedrägerier får sina pengar tillbaka,
- uppmuntrar personer att ta lån från ECB till mycket gynnsamma villkor,
- kontaktar personer från ett telefonnummer (dvs. + 49 69 1344 ...) eller en e-postadress som verkar tillhöra ECB utan uppenbar anledning eller utan föregående kontakt.
Allt det här är bedrägeri.
Hur kan jag känna igen ett bedrägeri som inbegriper ECB:s namn och/eller logotyp?
Bedragarnas meddelanden ser ofta ut som om de kommer från ECB, men innehåller normalt felaktigheter. Här är några tips som hjälper dig att känna igen ett bedrägeri:
- Kontrollera e-postmeddelandets avsändare: om meddelandet kommer från ECB slutar e-postadressen på @ecb.europa.eu eller @ecb.int. Lita aldrig på ett vidarebefordrat e-postmeddelande. Tänk på att e-postadresser kan förfalskas för att få dem att se ut som om de har skickats av ECB (”e-post spoofing”).
- Kontrollera länkarna i e-postmeddelandet: håll markören över länken (utan att klicka på den). Då visas hela länken. I vissa e-postprogram visas länken längst ner på skärmen. Om länken inte innehåller ”ecb.europa.eu” kan det röra sig om ett bedrägeri.
- Kontrollera texten i e-postmeddelanden eller på webbplatser för ovanliga formuleringar, stavfel och skrivfel.
- Kontrollera vilket telefonnummer som det icke begärda samtalet rings ifrån: om det ser ut att vara ett ECB-nummer (dvs. + 49 69 1344 ...) kan du ha blivit föremål för s.k. spoofing genom falsk nummerpresentation. Detta är när uppringare medvetet förfalskar den överförda informationen för att dölja det nummer de ringer ifrån.
- I falska videor kanske rösten inte är riktigt synkroniserad med talarens läppar och bilden kan vara felaktig, även när artificiell intelligens har använts.
- Var generellt misstänksam mot oväntade e-postmeddelanden, telefonsamtal, webbplatser eller andra former av kommunikation där du uppmanas att omedelbart agera (t.ex. att snabbt överföra pengar) eller får erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna.
Vad kan du göra för att skydda dig?
Överför aldrig pengar om du inte är säker på vem som är mottagare och avslöja aldrig uppgifter, som t.ex. bankkonto, personnummer eller andra personuppgifter.
ECB kan inte hållas ansvarig om dess namn, logotyp, adress och/eller telefonnummer missbrukas i samband med bedrägeriförsök gentemot allmänheten. Rapportera bedrägerier till polisen eller rådfråga de behöriga nationella behöriga myndigheterna.
SE ÄVEN