ECB publicerar konvergensrapporten 2013 med en bedömning av ekonomisk och rättslig konvergens i Lettland

På begäran av de lettiska myndigheterna publicerar Europeiska centralbanken (ECB) idag sin bedömning av den ekonomiska och rättsliga konvergensen i Lettland. ECB:s konvergensrapport undersöker om en hög grad av hållbar ekonomisk konvergens har uppnåtts i det undersökta landet och utvärderar efterlevnaden av de stadgeenliga krav som ska uppfyllas av nationella centralbanker för att bli en integrerad del av Eurosystemet.

Ekonomisk konvergens

Under referensperioden från maj 2012 till april 2013 hade Lettland en tolvmånaders genomsnittlig inflationstakt på 1,3 procent. Detta var väl under referenvärdet för prisstabilitetskriteriet som var 2,7 procent. Detta värde har beräknats genom att lägga till 1,5 procentenheter till det ovägda aritmetiska medelvärdet av HIKP-inflationen under denna 12-månadersperiod i Sverige (0,8%), Lettland (1,3%) och Irland (1,6%).

Under de senaste tio årens har konsumentprisinflationen i Lettland varit mycket volatil, mellan genomsnittligt -1,2 procent och 15,3% på årsbasis. Detta återspeglar att landet har upplevt perioder av kraftig boom-bust och hög makroekonomisk volatilitet. Den senaste tiden, efter en topp i mitten av 2011, har inflationen i Lettland gått ned till låga nivåer vilket återspeglar effekterna av lägre globala råvarupriser och en lägre momsnivå fr.o.m. juli 2012. Enligt de senaste prognoserna kommer dock inflationen att gå upp och balansen av risker som omger inflationsprognoser för de närmaste åren är på uppsidan.

På längre sikt kommer det vara en utmaning att hålla inflationen låg på medellång sikt. Upphämtningsprocessen kommer troligen att driva upp skillnaden mellan Lettland och euroområdet på medellång sikt. Det finns därför oro för inflationskonvergensens varaktighet.

Lettland är, vid tidpunkten för färdigställandet av denna rapport, föremål för EU-rådets beslut om att det föreligger ett alltför stort offentligt budgetunderskott, med en tidsfrist för att korrigera det alltför stora underskottet 2012. Under referensåret 2012 visade den offentliga sektorns budgetsaldo ett underskott på 1,2 % av BNP, dvs. väl under referensvärdet på 3 %. Den offentliga skuldkvoten uppgick till 40,7 % av BNP, dvs. under referensvärdet på 60 %. För 2013 beräknar Europeiska kommissionen att underskottskvoten är oförändrad på 1,2 procent och att den offentliga sektorns skuldkvot ökar till 43,2 procent.

Den lettiska latsen har deltagit i växelkursmekanismen (ERM2) sedan den 2 maj 2005, med ett fluktuationsband på ±1 procent som ett ensidigt åtagande från de lettiska myndigheterna. Under den tvååriga referensperioden från den 17 maj 2011 till den 16 maj 2013 har latsen legat nära centralkursen.

Långa räntor i Lettland var i genomsnitt 3,8 procent under tolvmånadersperioden från maj 2012 till april 2013. Detta var under referensvärdet på 5,5 procent som beräknats genom att lägga till 2 procentenheter till medelvärdet för långa räntor under denna 12-månadersperiod i Sverige (1,6 procent), Lettland (3,8 procent) och Irland (5,1 procent).

Sammantaget är Lettland inom referensvärdena för konvergenskriteriet. Trots detta är hållbarheten av den ekonomiska konvergensen på längre sikt en källa till oro. Att gå med i en monetär union medför att man avstår från penningpolitiska instrument och växelkursinstrument och det innebär intern flexibilitet och motståndskraft blir viktigare. Det är därför nödvändigt att Lettland fortsätter på en kurs med omfattande budgetkonsolidering i linje med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Det är också viktigt att hålla fast vid den ökade konkurrenskraft som uppnåtts de senaste åren genom att undvika förnyade ökningar i enhetsarbetskostnader. Den ekonomiska anpassningsförmågan har varit stark men Lettland behöver även göra framsteg när det gäller kvaliteten på institutioner och ledning. Det är också viktigt att det finns övergripande policyverktyg för att hantera risker för den finansiella stabiliteten, inklusive de som kan uppkomma från att en betydande del av banksektorn förlitar sig på inlåning från icke hemmahörande som en källa till finansiering.

Rättslig konvergens

Den lettiska lagstiftningen uppfyller alla krav på centralbankens oberoende, förbud mot monetär finansiering och rättslig integration i Eurosystemet. Bestämmelserna i första stycket i artikel 43 lagen om Latvijas Banka, som kräver att Lettlands parlament övervakar Latvijas Banka, skulle gagnas av att förtydligas vid en ytterligare översyn av dess bestämmelser för att säkerställa rättslig säkerhet.

ECB:s konvergensrapport 2013 finns på ECB:s webbplats. Med produktionen av denna rapport uppfyller ECB kraven i artikel 140 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rapportera till EU-rådet på begäran av en medlemsstat med undantag om landet är förberett för att anta euron.